Drömde inatt att jag vägde ett halv kilo ifrån den absolut högsta vikten jag kan acceptera. Är nog inte jättelångt därifrån i verkligheten heller. Minns att jag vaknade och var arg på vården för att de låter mig gå upp upp upp. Uppenbarligen har jag ju ingen kontroll själv. De dagar jag tycker jag ätit för mycket blir till ca 1600 kalorier om jag skriver in det i appen. Men vid fyra på eftermiddagarna kan jag ja kommit upp i enbart 600-700. Inser att jag nog skulle få sprätt på förbränningen om jag åt mer men det tar emot. Pallar inte när magen är full. Har ändå inte kräkts. Duktiga jag.

En kollega bjöd på glass igår på fikat. Chefen satt bredvid och frågade försiktigt om jag varit duktig och ätit glass. Varför är man duktig om man som "frisk" ätstörd äter glass?! Jag blev arg och fortsatte mumsa på min melon. (Men jag hade ätit lite glass för att bevisa). En kollega står över och blir kallad duktig. Hon är duktig som står över och jag är det om jag äter?!

Jag har upptäckt nåt märkligt (och otäckt). Numer gillar jag inte att vara ensam. Jag vill ha pojkvän här när jag är ensam. Jag försöker att ha mina isoleringsdagar och ser fram mot dom men när de är här lider jag. Nästa steg är att inte ha dem och bjuda in pojkvän istället. Skrämmande men ett sundhetstecken.

Jag har inte vägt mig på ett tag. För jag vågar inte. Känner att jag borde ha gått ner eftersom jag helt plötsligt fick på mig ett par byxor som inte alls satt bra tidigare. Samtidigt känner jag mig stor som ett hus när det är varmt och man måste ha svala kläder.

Va på samtal idag. Blev en del prat om relationer och hur jag hanterar dem. Ville egentligen prata om vikten och kroppen och maten men vågade inte ta upp det. Känns fånigt att prata om sånt när jag är så uppenbart fet. Han skulle bara skratta. Vill på ett sätt bli sådär smal att det syns att jag har problem. Men tror att det bara är sekundärvinsterna jag suktar efter egentligen.

Längtar efter hunger, kläder som sitter löst, konturer av kotorna på ryggen och folks kommentarer. Saknar känslan av att ha ätit det mest förbjudna och kräkts upp det. Tillfredsställelsen av att få äta och sen bli av med ångesten. Saknar däremot inte ett blodtryck som gör att det susar i huvudet och att inte kunna tänka klart.

Men helt klart- jag gillar inte att vara så fet. Får ju knappt gå ut!